Jag gick in i hela Aupair-ansökan-processen med med inställningen att jag fixar ALLT bara jag vill! Och man fixar MYCKET! Herrejesus, GOOGLE! Läst massor bloggar, pratat me människor, jämfört hitan och ditat! Den som letar skall finna, och vinna!! Har jag lärt mig något av processen this Far, så är det utan tvekan att det är bra med struktur, lite tålamod, mycket tålamod, lite is i magen, bra magkänsla, och med det med sig kommer man såå långt! För min del har processen tagit lång tid, och blivit så mycket större än jag någonsin, någonsin trott!! Det hade kunnat gå fortare! Men det handlar om att man ska åka i rätt tid, när man känner sig så redo man kan bli! Min tid är nu!! Wow. Bara ansökan från dag 1 till avresa är ett äventyr och en resa i en heelt egen klass! Och jag ÄR inte ens vid avresedag ännu! En hel del återstår, men jag är på god väg! och det känns SÅ bra! Framförallt för att jag vet att det finns en familj med två små goa killar och en hund och en katt som väntar på mig i Connecticut när jag åker dit i November!! CRAZY :D
Jag vet inte Hur många gånger från det att jag började tills nu när jag sitter här 6 veckor ifrån avresa, som jag tänkt följande.
" VAD GÖR JAG???, HUR ska jag göra det???" " Vart ska jag skriva på??" "Vilka papper ska jag ha med mig?" "kommer det här bli godkänt ens???" " WHAT??? "EN VIDEO??" " HALLÅ, hur funkar Windows Movie Maker ens??" " hur förminskar jag en fil?" " VA, Den är FORTFARANDE förstor" "paintpaint" " "Vågar jag?"
Men hittills har allting dugit, och rullat på ( helt otroligt, PEPPAR PEPPAR!!)
Jag har egentligen länge funderar på det här med att åka som AuPair! USA har alltid funnits med mej, men jesus, alla som känner mig veet hur jag svänger och drömmer! Jag har tänkt på Irland, Storbritannien ich Tyskland, men jag har alltid kommit på mig själv med att komma tillbaka till USA! Ska jag åka och leva livet som Au Pair, då ska jag till USA! För tt jag Kan!!! :D Och så kastade jag mig in i ansökan till SI ( Skandinaviska Institutet i Oktober 2013) Fick otroligt bra respons från Dag 1! SI har varit fantastiska genom hela min ansökningsprocess, och jag har Inga som helst tvivel om att jag kommer fortsätta känna så resten av äventyret! För det riktiga äventyret har ju inte ens BÖRJAT ännu!! the best Is YET TO CME. Så att säga!
Det har snart gått ett år sen jag började! Då stod jag och hade egentligen inte en suusning om hur jag skulle få ihop mina barnerfarenhetstimmar! Men det GICK! jag viarierade på förskolor lite runt om innan jag hamnade i Åby, där jag är tillbaka nu efter sommaren! träffat massa goa barn och lärt mig såå mycket som jag kommer bära med mig! Fick ihop massor av timmar, fyllde i Karaktärsreferenser och barnerfarenhetsreferener, samlade ihop bilder på familj/vänner/intressen, skrev ett brev till future hostfamilies och så var min ansökan reedo! Vi kom in i Juni, jag var på intervju med en jätteschysst tjej från SI! Fick ställa lite frågor, svara på frågor, göra ett personlighets etcetc! Efter intervjun och min ansökan skickats iväg satte jag igång med en video att ha till min ansökan! ALLTSÅ WOW. DET la jag ner tid på, haha, och det var såååå svårt! Men jag är så glad att jag la tiden! Kom i kontakt med en del familjer, och kände tidigt en riktigt bra magkänsla när jag träffade familjen som nu blir min värdfamilj! Och efter vårt första Skypesamtal kände jag ÄNNU mer JA!!! Så Så blev det!! Jag är SÅ GLAD, och det kommer bli en helt Amazing utmaning! 3e November flyger JAG, till NYC,!! Alla jni som läser är <3ligt välkomna att häga med här! Ser fram emot att få dela med mig av det jag upplever till alla er som jag älskar!! Sharing is Caring !! Jag hoppas också att med bloggen komma i kontakt med andra bruds som aupairar i samma områden,eller aupairer in general! LET ME KNOW!! Xxx
Kommentera